Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala

Skriftserien

Vill du köpa en bok i föreningens skriftserie?

För beställning, kontakta Acta-serien vid Uppsala universitetsbibliotek. e-post: acta@ub.uu.se

Av föreningen utgivna skrifter

Klicka här för att komma till skriftserien i DiVa

Vill du köpa en bok? – Klicka här för att komma till ACTA

 

Skrifter utgivna genom Axel Brusewitz

      1. Axel Brusewitz, Studier över riksdagen och utrikespolitiken. I. Hemliga utskottet i 1809 års författning. 144 sid. 1933.
      2. Axel Brusewitz, Studier över riksdagen och utrikespolitiken. II. Nordiska utrikes­nämnder i komparativ belysning. 266 sid. 1933.
      3. Gunnar Heckscher, Konung och statsråd i 1809 års författning. Regeringsmaktens inre gestaltning under det nya statsskickets första halvsekel. 484 sid. 1933.
      4. De nordiska ländernas statsråd. Studier över deras sociala sammansättning. Utarbe­tade inom seminariet för statskunskap i Uppsala. 234 sid. 1935.
      5. Sven Lindman, Parlamentarismens införande i Finlands statsförfattning. 85 sid. 1935.
      6. Elis Håstad, Regeringssättet i den schweiziska demokratien. 735 sid. 1936.
      7. Studier över den svenska riksdagens sociala sammansättning. Utarbetade inom Semi­nariet för statskunskap i Uppsala. 233 sid. 1936.
      8. Ragnar Simonsson, Millerands presidentur. En studie över presidentmakt och parla­mentarism i Frankrike. 319 sid. 1938.
      9. Gunnar Heckscher, Svensk konservatism före representationsreformen. I. Den histo­riska skolans genombrott i Sverige. 257 sid. 1939.
      10. Arne Björnberg, Parlamentarismens utveckling i Norge efter 1905. 400 sid. 1939.
      11. Arne Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser. 434 sid. 1941.
      12. Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz. Utgiven till 60-årsdagen den 9 juni 1941 av vänner och lärjungar. 506 sid. 1941.
      13. Axel Brusewitz, Studier över riksdagen och utrikespolitiken. III. Utrikesfrågors behand­ling i den svenska riksdagen. 155 sid. 1941.
      14. Sixten Björkblom, Södermanlands läns landsting. Sammansättning, organisation och verk-samhet. 467 sid., 62 sid. ill. 1942.
      15. Edward Thermaenius, Adressdebatten i underhuset. En studie i parlamentarisk teknik och tradition. 236 sid. 1942.
      16. Lennart Linnarsson, Riksrådens licentiering. En studie i frihetstidens parlamentarism. 360 sid. 1943.
      17. Gunnar Heckscher, Svensk konservatism före representationsreformen. II. Doktrin och politik 1840–1865. 271 sid. 1943.
      18. Torsten Petré, Svenska regeringen och de norska frågorna 1884–1886. 132 sid. 1944.
      19. Olle Nyman, Krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet 1933. 114 sid. 1944.
      20. Statsvetenskapliga studier. Till Statsvetenskapliga föreningens i Uppsala tjugofem­årsdag 7 november 1944. Av medlemmar. 701 sid. 1944.
      21. Torsten Petré, Ministären Themptander. 305 sid., I sid. ill. 1945.
      22. Carl-Erik Höjer, Le régime parlamentaire belge à 1918–1940. 373 sid. 1946.
      23. Ragnar Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903–1920. En studie i den svenska riksdagens partiväsen. 298 sid., I sid. ill. 1946.
      24. Arne Wåhlstrand, Allmänna valmansförbundets tillkomst. 104 sid. 1946.
      25. Gunnar Gerdner, Det svenska regeringsproblemet 1917–1920. Från majoritets­koalition till minoritets­parlamentarism. 396 sid., 10 sid. ill. 1946.
      26. Nils Andrén, Den klassiska parlamentarismens genombrott i England. 361 sid., 9 sid. ill. 1947.
      27. Olle Nyman, Svensk parlamentarism 1932–36. Från minoritetsparlamentarism till majoritetskoalition. 570 sid., 14 sid. ill. 1947.
      28. Arne Wåhlstrand, Regeringsskiftena 1900 och 1902. 238 sid., 10 ill. 1947.

 

Skrifter utgivna genom C. A. Hessler

      1. Gert Hornwall, Regeringskris och riksdagspolitik 1840–1841. 465 sid., 6 sid. ill. 1951.
      2. Eyvind Bratt, Småstaterna i idéhistorien. En studie i äldre statsdoktriner. 231 sid. 1951.
      3. Ragnar Andersson, Svenska Dagbladet och det politiska livet 1897–1918. 460 sid., 4 sid. ill. 1952.
      4. Arne Wåhlstrand, Karlstadskonferensen 1905. Protokoll och aktstycken. 474 sid., 4 sid. ill. 1953.
      5. Sten-Sture Landström, Svenska ämbetsmäns sociala ursprung. 179 sid. 1954.
      6. Gunnar Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början. 568 sid., ill. 1954.
      7. Carl Arvid Hessler, Stat och religion i upplysningstidens Sverige. 242 sid. 1956.
      8. Olle Nyman, Högern och kungamakten 1911–1914. Ur borggårdskrisens förhistoria. 408 sid. 1957.
      9. Elias Berg, The Historical Thinking of Charles A. Beard. 83 sid. 1957.
      10. Olle Gellerman, Staten och jordbruket 1867–1918. 391 sid. 1958.
      11. Olle Nyman, Der Westdeutsche Föderalismus. Studien zum Bonner Grundgesetz. 266 sid. 1960.
      12. Mats Kihlberg och Donald Söderlind, Två studier i svensk konservatism 1916–1922. 268 sid. 1961.
      13. Nils Elvander, Harald Hjärne och konservatismen. Konservativ idédebatt i Sverige 1865–1922. 530 sid. 1961.
      14. Clarence Nilsson, Sam Stadener som kyrkopolitiker. 392 sid. 1964.
      15. Carl Arvid Hessler, Statskyrkodebatten. 462 sid. 1964.
      16. Olof Wennås, Striden om latinväldet. Idéer och intressen i svensk skolpolitik under 1800-talet. 412 sid. 1966.
      17. Leif Lewin, Planhushållningsdebatten. 564 sid. 1967.
      18. Artur Mägi, Das Staatslebens Estlands während seiner Selbständigkeit. 1. Das Regierungssystem. 327 sid. 1967.
      19. Lars Rudebeck, Party and People. A Study of Political Change in Tunisia. 275 sid. 1967.
      20. Bo Jonsson, Staten och malmfälten. En studie i svensk malmfältspolitik omkring sekel­skiftet. 388 sid. 1969.
      21. Idéer och ideologier. Sex studier utgivna till Statsvetenskapliga föreningens i Uppsala femtioårsdag den 7 november 1969. 375 sid. 1969.
      22. Terry Carlbom, Högskolelokaliseringen i Sverige 1950–1965. En studie i politiskt inflytande. 309 sid. 1970.
      23. Leif Lewin, Folket och eliterna. En studie i modern demokratisk teori. 260 sid. 1970.
      24. Reidar Larsson, Theories of Revolution. From Marx to the First Russian Revolution. 381 sid. 1970.
      25. Sverker Gustavsson, Debatten om forskningen och samhället. En studie i några teoretiska inlägg under 1900-talet. 359 sid. 1971.
      26. Ragnar Simonsson, Frankrikes författningar. 617 sid. 1971.
      27. Leontios Ierodiakonou, The Cyprus Question. 311 sid. 1971.
      28. Evert Vedung, Unionsdebatten 1905. En jämförelse mellan argumenteringen i Sverige och Norge. 475 sid. 1971.
      29. Hans Sjöberg, De Gaulles Europatankar. 148 sid. 1972.
      30. Georg Andrén, Den unge Churchill. 100 sid. 1972.
      31. Leif Lewin, Bo Jansson, Dag Sörbom, The Swedish Electorate 1887–1968. 293 sid. 1972.
      32. Barry Holmström, Koreakriget i Svensk debatt. 353 sid. 1972.

 

Skrifter utgivna genom Leif Lewin

      1. Leif Lewin, Statskunskapen, ideologierna och den politiska verkligheten. 28 sid. 1972.
      2. Jan Åke Dellenbrant. Reformists and Traditionalists. A Study of Soviet Discussions about Economic reform, 1960–1965. 163 sid. 1972.
      3. Peter Wallensteen, Structure and War. On International Relations 1920–1968. 269 sid. 1973.
      4. Georg Landberg, Hans Järta som landshövding i Kopparbergs län 1812–1822. 295 sid. 1973.
      5. Bengt Bogärde, Svenska folkhögskolans lärarförening och staten 1902–1970. En studie i organisationsinflytande. 187 sid. 1974.
      6. Michael Ståhl, Ethiopia. Political Contradictions in Agricultural Development. 186 sid. 1974.
      7. Roger Henning, Staten som företagare. En studie av Statsföretag AB:s mål, or­gani­sation och effektivitet. 183 sid. 1974.
      8. Lars Nord, Nonalignment and Socialism. Yugoslav Foreign Policy in Theory and Practice. 306 sid. 1974.
      9. Karl-Göran Algotsson, Från katekestvång till religionsfrihet. Debatten om religionsundervisningen i skolan under 1900-talet. 538 sid. 1975.
      10. Onesimo Silveira, Africa South of the Sahara: Party Systems and Ideologies of Socialism. 212 sid. 1976.
      11. Carl-Johan Westholm, Ratio och universalitet. John Stuart Mill och dagens demokratidebatt. 266 sid. 1976.
      12. Leif Lewin, Hur styrs facket? Om demokratin inom fackföreningsrörelsen. 245 sid. 1977.
      13. Kodbok till fackföreningsundersökningen. 128 sid. 1977.
      14. Axel Hadenius, Facklig organisationsutveckling. En studie av Landsorganisationen i Sverige. 214 sid. 1976.
      15. Leif Lewin, Åsiktsjournalistiken och den fackliga demokratin. 94 sid. 1977.
      16. Michael Sahlin, Neo-Authoritarianism and the Problem of Legitimacy. A General Study and a Nigerian Example. 240 sid. 1977.
      17. Lars-lnge Ström, Idrott och politik. Idrottsrörelsens politiska roll i Tredje Riket, DDR och Förbundsrepubliken. 201 sid. 1977.
      18. Gabriele Winai Ström. Development and Dependence in Lesotho. The Enclave of South Africa. 192 sid. 1978.
      19. Erik Åsard, LO och löntagarfondsfrågan. En studie i facklig politik och strategi. 210 sid. 1978.
      20. Maurice Georgi. La Politique de l’URSS au Proche-Orient 1954–1964, “attitude et analyse”. 178 sid. 1978.
      21. Lars Ohlsson, Lokal förvaltning i Sovjetunionen. Sovjeterna: Vision och verklighet. 328 sid. 1979.
      22. Leif Lewin, Det politiska spelet. 155 sid. 1979.
      23. Olof Petersson, Regeringsbildningen 1978. 177 sid., 8 sid. ill. 1978.
      24. Evert Vedung, Kärnkraften och regeringen Fälldins fall. 233 sid., 8 sid. ill. 1979.
      25. Abu Baker El Obeid, The Political Consequences of the Addis Ababa Agreement. 167 sid. 1980.
      26. Roger Henning, Partierna och Stålverk 80. En studie av industripolitiskt beslutsfattande. 183 sid. 1980.
      27. Axel Hadenius, Spelet om skatten. Rationalistisk analys av politiskt beslutsfattande. 301 sid. 1981.
      28. Erik Amnå, Planhushållning i den offentliga sektorn? Budgetdialogen mellan regering och förvaltning under efterkrigstiden. 235 sid. 1981.
      29. Olof Petersson, Väljarna och världspolitiken. 133 sid. 1982.
      30. Sven-Erik Svärd, Icke-beslut – maktens andra ansikte. En analys av begrepp, metod och empiriska tillämpningar. 145 sid. 1982.
      31. Sven Eliaeson, Bilden av Max Weber. En studie i samhällsvetenskapens sekularisering. 336 sid. 1982.
      32. Jörgen Wedin, Spelet om trafikpolitiken. 344 sid. 1982.
      33. Barry Holmström, Äganderätt och brukningsansvar. Idéer och intressen i svensk jord-politik. 271 sid. 1983.
      34. Axel Hadenius, Medbestämmandereformen. 208 sid. 1983.
      35. Joachim Schäfer, Från tillväxt till trygghet. Tio års debatt om strukturpolitikens mål och medel. 292 sid. 1984.
      36. Helle Kanger, Human Rights in the U.N. Declaration. 208 sid. 1984.
      37. Axel Hadenius, Roger Henning, Barry Holmström, Tre studier i politiskt besluts­fattande. 188 sid. 1984.
      38. Jörgen Hermansson, Kommunism på svenska? SKP/VPK:s idéutveckling efter Komintern. 388 sid. 1984.
      39. Barbro Lewin, Johan Skytte och de skytteanska professorerna. 232 sid., ill. 1985.
      40. Agnete Nissborg, Danmark mellan Norden och Väst. 151 sid. 1985.
      41. Stig Arne Nohrstedt, Tredje världen i nyheterna. 250 sid. 1986.
      42. Festskrift till professor skytteanus Carl Arvid Hessler. Utgiven till 80-årsdagen den 10 februari 1987 av hans lärjungar genom Leif Lewin. 342 sid. 1987.
      43. Anders Weidung, Frihandelns dilemma. 186 sid. 1987.
      44. Gunvall Grip, Vill du frihet eller tvång? Svensk försäkringspolitik 1935–1945. 268 sid. 1987.
      45. Adolphe Lawson, Les Accords de Lancaster House en 1979: l’aboutissement de deux décennies de débats sur les conditions de l’indépendence du Zimbabwe. 209 sid. 1988.
      46. Michael Nydén, Kris i massupplaga. En studie i hållbarhet, relevans och neutral presentation i fyra svenska dagstidningars rapportering om de internationella oljebolagens skuld till oljekrisen 1973–1974. 269 sid. 1988.
      47. Alexander Davidson, Two Models of Welfare: the Origins and Development of the Welfare State in Sweden and New Zealand 1888–1988. 432 sid. 1989.
      48. Jörgen Hermansson, Spelteorins nytta. Om rationalitet i vetenskap och politik. 385 sid. 1990.
      49. Karin Hadenius, Jämlikhet och frihet: Politiska mål för den svenska grundskolan. 342 sid. 1990.
      50. Ove Nordenmark, Aktiv utrikespolitik. Sverige – södra Afrika 1969–1987. 187 sid. 1991.
      51. Stefan Björklund, Forskningsanknytning genom disputation. 161 sid. 1991.
      52. Terry Carlbom, Lycka och nytta. Jeremy Benthams idévärld. 107 sid., 2 ill. 1991.
      53. Fredrika Björklund, Samförstånd under oenighet. Svensk säkerhetspolitisk debatt under det kalla kriget. 225 sid. 1992.
      54. Lars Niklasson, Bör man lyda lagen? En undersökning av den offentliga maktens legitimitet. 214 sid. 1992.
      55. Mats Lundström, Politikens moraliska rum. En studie i F. A. Hayeks politiska filosofi. 248 sid. 1993.
      56. Nils Karlson, The State of State. An Inquiry Concerning the Role of Invisible Hands in Politics and Civil Society. 234 sid. 1993.
      57. Nils Öberg, Gränslös rättvisa eller rättvisa inom gränser? Om moraliska dilemman i välfärdsstaters invandrings- och invandrarpolitik. 190 sid. 1994.
      58. Leif Lewin, Politiskt ledarskap. Sex forskningsprojekt om konsten att leda ett land. 217 sid. 1994.
      59. Torsten Svensson, Socialdemokratins dominans. En studie av den svenska socialdemokratins partistrategi. 332 sid. 1994.
      60. Christina Bergquist, Mäns makt och kvinnors intressen. 226 sid. 1994.
      61. PerOla Öberg, Särintresse och allmänintresse: Korporatismens ansikten. 304 sid. 1994.
      62. Anders Lindbom, Medborgarskapet i välfärdsstaten. Föräldrainflytande i skandinavisk grundskola. 248 sid. 1995.
      63. Stefan Björklund, En författning för disputationen. 234 sid. 1996.
      64. Mikael Axberg, Rättvisa och demokrati. Om prioriteringar i sjukvården. 240 sid. 1997.
      65. Carina Gunnarson, Den förförande makten. Frankrikes Afrikapolitik under Mitterrand. 233 sid. 1997.
      66. Åsa Lundgren, Europeisk identitetspolitik. EUs demokratibistånd till Polen och Turkiet. 220 sid. 1998.
      67. Per Löwdin, Det dukade bordet. Om partierna och de ekonomiska kriserna. 496 sid. 1998.
      68. Jan Teorell, Demokrati eller fåtalsvälde? Om beslutsfattande i partiorganisationer. 391 sid. 1998.
      69. Barry Holmström, Domstolar och demokrati. Den tredje statsmaktens politiska roll i England, Frankrike och Tysk­land. 495 sid. 1998.
      70. Shirin Ahlbäck, Att kontrollera staten. Den statliga revisionens roll i den parlamentariska demokratin. 335 sid. 1999.
      71. Torkel Nyman, Kommittépolitik och parlamentarism. Statsminister Boström och rikspolitiken 1891–1905. En studie av den svenska parlamentarismens framväxt. 247 sid., 7 sid. ill. 1999.
      72. PerOla Öberg, Jörgen Hermansson, Per-Åke Berg. I väntan på solnedgången. Arbetslivsfondens tillkomst och verksamhet, en studie av makt och rationalitet inom förvaltningspolitiken. 342 sid. 1999.
      73. Anders Berg, Staten som kapitalist. Marknadsanpassningen av de affärsdrivande verken 1976–1994. 278 sid. 1999.
      74. Sverker Härd, Den godtyckliga demokratin. En studie av olika metoder att tillgodose kravet på proportionell rättvisa. 216 sid. 1999.
      75. Stefan Olsson, Den svenska högerns anpassning till demokratin. 328 sid. 2000.
      76. Anna-Carin Svensson, In the Service of the European Union. The Role of the presidency in Negotiating the Amsterdam Treaty 1995–97. 233 sid. 2000.
      77. Ann-Cathrine Jungar, Surplus Majority Government. A Comparative Study of Italy and Finland. 384 sid. 2000.
      78. Leif Lewin, Svenskt kynne. En konferens anordnad av Humanistisk-samhällsvenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet. 124 sid. 2000.
      79. Ingrid Widlund, Paths to Power and Patterns of Influence. The Dravidian Parties in South Indian Politics. 404 sid. 2000.
      80. Carl Melin, Makten över trafikpolitiken. Korporatism, lobbying och opinionsbildning inför 1998 års transportpolitiska beslut. 301 sid. 2000.
      81. Joakim Johansson, SAF och den svenska modellen. En studie av uppbrottet från förvaltningskorporatismen 1982–91. 248 sid. 2000.
      82. Johan Matz, Constructing a Post-Soviet International Political Reality. Russian Foreign Policy towards the Newly Independent States 1990–95. 288 sid. 2001.
      83. Torsten Svensson, Marknadsanpassningens politik. Den Svenska Modellens förändring 1980–2000. 311 sid. 2001.
      84. Robin Travis, Air Transport Liberalisation in the European Community 1987–1992: A Case of Integration. 181 sid. 2001.
      85. Christer Karlsson, Democracy, Legitimacy and the European Union. 314 sid. 2001.
      86. Charles F. Parker, Controlling Weapons of Mass Destruction: An Evaluation of International Security Regime Significance. 294 sid. 2001.
      87. Cecilia Garme, Newcomers to Power. How to sit on someone else’s throne. Socialists conquer France in 1981; non-socialists conquer Sweden in 1976. 226 sid. 2001.
      88. Tobias Krantz, Makten över regionen. En idékritisk studie av svensk regiondebatt 1963–1996. 278 sid. 2002.
      89. Leif Lewin, Svenskt okynne. Att underminera det auktoritära samhället. En konferens anordnad av Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet. 132 sid. 2002.
      90. Karin Borevi, Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. 343 sid. 2002.
      91. Per Strömblad, Politik på stadens skuggsida. 226 sid. 2003.
      92. Fredrik Bynander, The Rise and Fall of the Submarine Threat: Threat Politics and Submarine Intrusions in Sweden 1980–2002. 270 sid. 2003.
      93. Thomas Persson, Normer eller nytta? Om de politiska drivkrafterna bakom Regeringskansliets departementsindelning. 293 sid. 2003.
      94. Helena Wockelberg, Den svenska förvaltningsmodellen. Parlamentarisk debatt om förvaltningens roll i styrelseskicket. 379 sid. 2003.
      95. Hanna Bäck, Explaining Coalitions. Evidence and Lessons From Studying Coalition Formation in Swedish Local Government. 203 sid. 2003.
      96. Peder Nielsen, Kommunindelning och demokrati. Om sammanläggning och delning av kommuner i Sverige. 367 sid. 2003.
      97. Per Adman, Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati och politiskt deltagande. 171 sid. 2004.
      98. Katarina Barrling Hermansson, Partikulturer. Kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag. 330 sid. 2004.
      99. Karolina Hulterström, In Pursuit of Ethnic Politics. Voters, Parties and Policies in Kenya and Zambia. 278 sid. 2004.
      100. Magnus Öhman, The Heart and Soul of the Party. Candidate Selection in Ghana and Africa. 313 sid. 2004.
      101. Jan Andersson, Yttrandefrihetens dilemman. Debatten om hetspropaganda, mediekoncentration samt personlig integritet mellan 1940– och 2000-tal. 188 sid. 2004.
      102. Leif Lewin, Osvenskt kynne: forskare med utländsk bakgrund om sin syn på upsaliensk humaniora och samhällsvetenskap; en konferens anordnad av Humanistisk-samhälls-vetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet den 15 februari 2005. 99 sid. 2005.
      103. Ellen Almgren, Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. 223 sid. 2006.
      104. Daniel Wohlgemuth, Den responsiva demokratin: Effekter av medborgarnas delaktighet i den lokala demokratin. 238 sid. 2006.
      105. Andreaz Strömgren, Samordning, hyfs och reda. Stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945–2005. 275 sid. 2007.
      106. Gunnar Myrberg, Medlemmar och medborgare. Föreningsdeltagande och politiskt engage-mang i det etnifierade samhället. 198 sid. 2007
      107. Sara Monaco, Neighbourhood Politics in Transition. Residents’ Associations and Local Government in Post-Apartheid Cape Town. 223 sid. 2008.
      108. Jörgen Ödalen, Rolling Out the Map of Justice. 154 sid. 2008.
      109. Statsvetare ifrågasätter. Uppsalamiljön vid tiden för professorsskiftet den 31 mars 2008. 538 sid. 2008.
      110. Björn Lindberg, Fit for European Democracy? Party Discipline in the European Parliament. 201 sid. 2008.
      111. Aaron Maltais, Global Warming and Our Natural Duties of Justice. A cosmopolitan political conception of justice. 234 sid. 2008.
      112. Mose Auyeh, Comparing No-Party Participatory Regimes. Why Uganda Succeeded and Others Failed. 282 sid. 2008.
      113. Karl-Göran Algotsson, Grundläggande rättigheter eller handelshinder? Den svenska debatten om EU, föreningsfriheten och rätten till fackliga stridsåtgärder. 349 sid. 2008.

 

Skrifter utgivna genom Li Bennich-Björkman och Jörgen Hermansson

      1. Stefan Björklund, Reformismens anatomi. Erasmus versus Luther. 119 sid. 2009.
      2. Marianne Danielsson. Fängslande idéer. Svensk miljöpolitik och teorier om policyproduktion. 385 sid. 2010.
      3. Tanja Olsson Blandy. The Europeanisation of gender equality. The unexpected case of Sweden. 196 sid. 2010.
      4. Wendy Maycraft Kall.The Governance Gap. Central–local steering & mental health reform in Britain and Sweden. 400 sid. 2011.

 

Skrifter utgivna genom Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson och Joakim Palme

      1. Emma Lundgren Jörum. Beyond the Border. Syrian Policies towards Territories Lost. 254 sid. 2011.
      2. Josefina Erikson. Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen. 189 sid. 2011.
      3. Johanna Söderström. Politics of Affection: Ex-Combatants, Political Engagement and Reintegration Programs in Liberia. 402 sid. 2011.
      4. Julia Jennstål, Traits & Talks. Lessons about Personality and Deliberation from the
        Negotiations between Nelson Mandela and FW de Klerk. 276 sid. 2012.
      5. Emma Björnehed, Ideas in Conflict. The effect of frames in the Nepal conflict and peace process. 257 sid. 2012.
      6. Jenny Jansson, Manufacturing Consensus. The Making of the Swedish Reformist Working Class. 296 sid. 2012.
      7. Per Helldahl, The Challenge from Nationalism. Problems of Community in Democracy. 159 sid. 2013.
      8. Ludvig Norman, From Friends to Foes. Institutional Conflict and Supranational Influence in the European Union. 240 sid. 2013.
      9. Anna Danielson, On the Power of Informal Economies and the Informal Economies of Power. Rethinking Informality, Resilience and Violence in Kosovo. 273 sid. 2014.
      10. Sofia Knöchel Ledberg, Governing the Military, Professional Autonomy in the Chinese People’s Liberation Army. 260 sid. 2014.
      11. Kristin Ljungkvist, The Global City 2.0, An International Political Actor Beyond Economism? 346 sid. 2014.
      12. Michael Jonsson, A Farewell to Arms, Motivational Change and Divergence Inside FARC-EP 2002–2010. 324 s. 2014.
      13. Jaakku Turunen, Semiotics of Politics, Dialogicality of Parliamentary Talk. 396 sid. 2015.
      14. Niklas Nilsson, Beacon of Liberty, Role Conceptions, Crises and Stability in Georgia’s Foreign Policy, 2004–2012. 280 sid. 2015.
      15. Oscar Larsson, The Governmentality of Meta-governance, Identifying Theoretical and Empirical Challenges of Network Governance in the Political Field of Security and Beyond. 204 sid. 2015.
      16. Jessica Giandomenico, Transformative Power Challenged, EU Membership Conditionality in the Western Balkans Revisited. 237 sid. 2015.
      17. Hanne Martinek, Mothers’ Social Citizenship. The logics and effects of the German and Swedish welfare states. 202 sid. 2016.
      18. Svante Nycander, The History of Western Liberalism. 411 sid. 2016.
      19. Jonas Hultin Rosenberg, The All-Affected Principle and its Critics. A Study on Democratic Inclusion. 142 sid. 2016.
      20. Magnus Johnsson, Strategic Colonels. The Discretion of Swedish Force Commanders in Afghanistan 2006–2013. 282 sid. 2017.
      21. Evert Vedung, Gustav Jakob Petersson och Tage Vedung (red.), Secession och diplomati. Unionsupplösningen 1905 speglad i korrespondens mellan UD, beskickningar och konsulat. xii + 876 sid. 2017.

 

Skrifter utgivna genom Li Bennich-Björkman och Joakim Palme

      1. Marcus Wangel, Deep Roots and Tangled Branches. Bureaucracy and Collaboration in Natural Resource Governance in South India. 262 sid. 2018.
      2. Karin Leijon, National Courts as Gatekeepers in European Integration. Examining the Choices National Courts Make in the Preliminary Ruling Procedure. 213 sid. 2018.
      3. Johanna Pettersson, What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy. 187 sid. 2018.
      4. Johan Tralau och Jenny Jansson (red.), Vänbok till Jörgen Hermansson. 95 sid. 2019.
      5. Lena Noreland, Laga efter läge. Statsråds föreställningar om styrning i Regeringskansliet. 234 sid. 2019.
      6. Lars Wikman, Don’t Mention the War. The forging of a domestic foreign policy consensus on the entry, expansion and exit of Swedish military contributions to Afghanistan. 324 sid. 2021
      7. Sofia Helander, From Antagonism to Alienation. Redirecting Radical Democracy. 216 sid. 2021.
      8. Pernilla Tunberger, Earning, caring, and the quest for sustainable societies. Toward stable evolution? 223 sid. 2022.

 

Skriftserien ingår från och med nr 94 i serien Acta Universitatis Upsaliensis.

 

Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala